Inte ens John Blund låter mig vara ifred...

   Att vakna halvt förstörd pga en dröm är aldrig kul, att dessutom vakna förstörd när man redan mår dåligt är ännu värre. Jag känner att detta är ett av få ställen där jag verkligen kan ventilera mina känslor, men ibland så kan jag inte ens göra det här pga många anledningar.

   Vissa dagar tänker jag att jag borde vara mer som en kille och bara ligga runt för att få tröst för tillfället, men jag skulle nog må ännu sämre av det. Att bara kasta sig in i något nytt för att tänka på annat skulle nog inte funka för mig i längden, för den dagen den tillfälliga kontakten tar slut så är man tillbaka på ruta ett. Jag måste helt enkelt stänga av alla känslor, för så länge känslorna är avstängda och jag är kall så gör det inte lika ont, men att stänga av känslorna är inte heller bra som Henke sa, för den dagen bägaren rinner över så blir det en tsunami av känslor och man blir begravd i sitt ensamma hål. Det bästa rådet något gett mig förtillfället, fick jag just av Henke, han skrev att jag måste acceptera att det gör ont och tillåta mig själv att må dåligt och låta det ta den tid det tar, inte stressa in i något nytt bara för att slippa tänka på allt.