Falling out of love is hard, falling for betrayel is worse...

   Jag har fallit ner i ett mörkt hål igen och denna gången kommer det vara svårare att ta sig upp, att pussla ihop alla söndriga och kantstötta bitar ännu en gång. Att ständigt bli påmind att jag inte dög skär som en kniv, jag vet att jag inte får ta på mig det som hänt, men jag kan inte hjälpa det. Detta är anledningen till att jag inte skrivit här på ett bra tag. Jag har varit tvungen att visa upp en glad och sprallig bild av mig själv för omvärlden för att folk inte ska se hur trasig jag egentligen är inombords, så här har det hållit på ett bra tag nu. När kommer det ta slut, när kommer jag uppriktigt kunna säga att jag mår bra igen?