Snart ska jag iväg till City akuten, där kommer jag att genomgå en undersökning som i mina ögon är helt värdelös. Doktorn kommer att klämma o känna på knät, kolla in röntgenbilderna o konstatera det jag redan vet. Att min menisk är sönder och att korsbandet nästan är helt av.
Allt detta måste jag genomgå igen bara för att Sophia hemmet inte kan godta den rapport den thailändska läkaren skrev åt mig.
Engelska är faktiskt inte ett svårt språk att förstå…
måndag 19 januari 2009
Hur svårt ska det behöva vara?
Just nu finns det en högremakt som inte vill att jag ska få en operationstid. För att få denna tid så måste jag ha en remiss, dvs jag måste genomgå en undersökning för att få reda på info jag redan vet. Hur svårt ska det vara att boka en tid med info jag har, jag har mina röntgenplåtar hemma, jag har skriftligt intyg från läkaren i Thailand om att jag måste opereras senast 30 dagar efter skadan...
Varför vill inte universum hjälpa mig?
Varför vill inte universum hjälpa mig?
söndag 18 januari 2009
Nästan som en date...
lördag 17 januari 2009
Lyssna på ditt hjärta...
Mitt huvud säger en sak, medans mitt hjärta säger en annan. Rent logiskt ska man alltid lyssna på sitt hjärta och inte på det huvudet försöker intala en (även om huvudet enbart gör det för att skydda en).
Sist så lyssnade jag varken på hjärtat eller huvudet, utan på fylledjävulen som satt på min vänstra axel. Vilket jag har fått lida för, det känns fortfarande i hjärtat när jag tänker tillbaka på det som hände.
Men det kanske löser sig, jag hoppas verkligen innerligt att det gör det. Allt har nästan lyckats bli normalt igen, men huvudet försöker fortfarande få hjärtat att inte hoppas allt för mycket på ett någorlunda lyckligt slut. För att skydda hjärtat försöker huvudet intala båda parterna om att det som just nu känns bra bara är en falsk säkerhet, att den ljuvliga relationen som sakta men säkert håller på att byggas upp kommer rasera och krossa hjärtat, igen.
Men i slutet är det ändå alltid hjärtat man lyssnar på...
Sist så lyssnade jag varken på hjärtat eller huvudet, utan på fylledjävulen som satt på min vänstra axel. Vilket jag har fått lida för, det känns fortfarande i hjärtat när jag tänker tillbaka på det som hände.
Men det kanske löser sig, jag hoppas verkligen innerligt att det gör det. Allt har nästan lyckats bli normalt igen, men huvudet försöker fortfarande få hjärtat att inte hoppas allt för mycket på ett någorlunda lyckligt slut. För att skydda hjärtat försöker huvudet intala båda parterna om att det som just nu känns bra bara är en falsk säkerhet, att den ljuvliga relationen som sakta men säkert håller på att byggas upp kommer rasera och krossa hjärtat, igen.
Men i slutet är det ändå alltid hjärtat man lyssnar på...
fredag 16 januari 2009
Find Chuck Norris!
torsdag 15 januari 2009
Till Fröken 303!
Till Kicki! Gud vad jag saknar tiden på Surin gate a.k.a Melrose Place! Kom hem snart helst NU!
Take me away...
Jag vill inte vara där jag är just nu. Jag vet precis vart jag vill vara o det är absolut inte i Frihamen kan jag säga dig.
onsdag 14 januari 2009
Hångelsugen...
Åh, jag blev precis sjukt sugen på att hångla. Det är en mycket bättre sysselsättning än att onlinebatcha just nu, tak o lov så finns det choklad, god choklad, ingen äcklig ostchoklad!,
Ostchoklad måste vara a match made in hell!
Ostchoklad måste vara a match made in hell!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
